Så hände det som inte borde få hända; jag har en rejäl förkylning och borde tanka på tisdag. Det är lätt att undvika förkylningar på andra ställen, men när han jag bor med går omkring och snörvlar är det ganska svårt att undvika... Jag har inte haft feber så troligen går allt enligt planerna. Imorgon ska jag åter köa till labbet, och sen måste jag se om jag orkar delta i en arbetsgrej. Jag borde säkert ringa min cytosköterska och kolla upp hur förkylningen påverkar. Jag antar att om blodvärdena bara är ok, så är det väl business as usual?
Armen värker inte mera, även om den inte känns helt normal ännu. I tisdags började mitt hår också falla av. Inte i stora tussar utan mera jämnt, jag märkte det genom att det fastnade mera hårstrån i kammen. Jag ringde min frissa och fick komma till henne samma kväll. Det måtte ha varit en komsik syn när vi båda växlade mellan att gråta och skratta så tårarna rann med humor av råa sorten. Det är skönt att ha en så bra relation och hon vet exakt vad jag går igenom också. Hon klippte en frisyr som ger utrymme för håravfall utan att se lustigt ut. Om det sedan börjar bildas kala fläckar så funderar vi om. Nu kan det lugnt tunnas ut och jag har en frisyr.
Min tvåveckors rutin börjar snart om igen. Först en rutten och anticocial vecka följt av en social vecka då jag har bråttom att hinna med allt jag vill göra. Jag har en lång lista med lättare snacks som ska inhandlas för dessa dagar då jag har min antisociala vecka med väldigt begränsade vill-ha-grejer. Jag måste äta och dricka enligt klockan fast jag inte vill. Jag bär också hem litervis med mineralvatten för att hålla vätskeintaget igång. Jag undrar om jag någonsin vill se åt smaksatt mineralvatten efter denhär vintern...?
Jo de känns alltid lite mera verkligt när håret börjar falla av.. Ja hade redan snaggat det när ja märkte att de börjar fara, men när dynan såg ut som en igelkotte på morgonen visste jag att det vara dags att skala resten också. Helt skallig sku jag inte har blivit men nog stora kala fläckar. Var helt skönt att inte ha hår alls. Man kan ju gömma huvu i peruk också om man inte trivs utan hår. ;) Det kommer ju tillbaka sen efter behandlingarna. :)
SvaraRaderaMitt lossar i ganska sakta mak, och inte i stora tofsar, så det får sitta kvar ännu. Det syns inte ens att det tunnats ut än. Men jag är beredd att raka av allt om det börjar se för jävligt ut, mig stör det inte. Inte har jag tänkt skaffa nån peruk heller, jessus vilket jobb att underhålla en sån...nää, skallig it is om det behövs, sku vara helt kul att testa.
SvaraRaderaDe ju ganska underhållsfritt om int annat. ;)
Radera